Brev #4

Kära vänner,

Efter en näst intill överpositiv första vecka var det hög tid för ett par smärre besvikelser när skolan äntligen satte igång igår. Den första kändes av vid tilldelningen av plats. Jag tittade in i ateljélokalerna redan i måndags och tyckte det såg helt okej ut, med stora salar avdelade av lägre skiljeväggar till hyfsat rymliga ateljéskrymslen. Men, visade det sig, ett skrymsle per person var alltför optimistiskt tänkt. Snarare 3-4 platser i varje rumliknande utrymme. Med andra ord är min ateljé för det närmaste året ca 2 meter vägg med ett litet skrivbord framför. Väggen till höger tillhör den glada krabaten Rongwei och väggen till vänster står det Laura på, men hon har ännu inte dykt upp. Tilläggas skall att det totalt i salen är 19 stycken ateljéplatser, och att skiljeväggarna på intet sätt är allomgärdande eller ljuddämpande.

En närbesläktad besvikelse gäller storleken på klassen. Detta är nämligen bara en av våra tre salar. Totalt är vi således 65 personer, utbytesstudenter inräknat. Det är fler personer i en klass, en årskurs, än vad som går på hela Dômen. Vad jag förstått så verkar vi ha tre lärare, och möjligtvis ett eller två gästlärarbesök, under hela året. Jag vill inte underskatta dem, men visst känns det som att de gapat efter en smula mycket?

Nåväl, med en sådan tuff arbetsfördelning framför sig så får man ju anta att lärarkåren lagt stor vikt vid planering och organisering för bästa möjliga utnyttjande av tiden? Nja, riktigt så har man nog inte tänkt heller. I fredags hade jag fortfarande inte träffat en enda lärare eller klasskamrat och inte heller fått något besked överhuvudtaget om var eller när jag förväntades närvara den här veckan, så jag gick till Registry och hörde mig för. De svarade mig ärligt att de egentligen inte hade någon aning, men att det alltid brukade fungera likartat och om jag bara infann mig i Mackintosh Building kl. 9 på måndagen så skulle det finnas lappar och personal på plats. Nä, det fanns det nu inte, men då vi var en handfull förvirrade nya andraårselever som dök upp där så improviserades snabbt en liten rundtur, som i sin tur avslöjade en lapp längre in i byggnaden där det stod att läsa att andra året skulle träffas först dagen efter kl. 10.30. Sagt och gjort, då träffades vi allihop. Inte i en av föreläsningssalarna som man kanske skulle tippat, utan i en av ateljésalarna. Ni minns; rummen med en mängd skiljeväggar i. 65 elever och tre lärare. I en labyrint. Lyckligtvis var det nu inte mycket information som skulle skrikas ut, men senare under eftermiddagen lovades tidsscheman magiskt dyka upp på våra respektive skrivbord.

Nej. Det gjorde de inte. Där låg en lapp med en närmare beskrivning av kursens mål, men inga tidsangivelser. Jag försökte i alla fall dyka upp i skolan i någorlunda god tid i morse, bara för att upptäcka att vi var, och förblev under dagen, inte mer än 3-5 personer som tänkt likadant i vår sal. En av lärarna dök upp och förklarade att den här första veckan var tänkt som en ganska avslappnad start och uppmanade oss att mest göra oss hemmastadda i byggnaden. Men ett schema fick vi i alla fall. Där står att läsa att nästa onsdag har vi nya elever en introduktionsföreläsning. Kommer sitta fint med den riktiga (?) introduktionen då, efter Central Induction tisdag förra veckan, och 2nd year Induction nu i tisdags. En riktig 1-2-3 punch alltså, om än en smula utdragen.

Sådär ja, nog med det sarkastiska gnällandet. Det finns förstås motvikter. Lärarna har gett ett väldigt gott intryck, de verkar kamratliga och lättillgängliga och de flesta äldre elever jag pratat med lovar att tar man bara tag i lärarna och gör tydligt vad man intresserar sig för så ger de mycket tillbaka. Tryckverkstäderna är välförsedda och inbjudande, biblioteket är välfyllt, och det har utlovats mycket krokiteckning i de helt underbara krokisalarna. Ett par klasskamrater har jag också fått god kontakt med. Så kommer jag bara igång och sätter upp lite egna mål så ska jag nog kunna vända de flesta besvikelser till min fördel.

Med önskan om välgång och lycka

Eder

Petter

Min ateljéplats